20 Mars Persiska Nyåret!
Persiska nyåret är en av fyra stora högtider som
är knutna till årstiden. Nyåret firas i början av den
varma årstiden, alltid i samband med vårdagjämningen
i mars, den 20:e, 21:a eller 22:a mars
beroende på solens position över horisonten.
Persiska nyåret, Noorooz (Nowruz), betyder
ny dag. Det finns många olika stavningar. Det
persiska nyåret är en icke-religiös högtid med
mångtusenåriga traditioner. På 800-talet började
man fira persiskt nyår även i Spanien och rester
av detta finns ännu kvar. Många personer med
iranskt ursprung firar nyåret i Sverige. Stora gemensamma
fester och mindre kalas tillsammans
med släkt och vänner är viktiga inslag.
Nyåret symboliserar en ny tid, då naturen väcks
till liv, man väljer att städa ut det gamla, köpa
nytt och fira att våren kommer. Kring nyåret finns
många starka symboler, inte minst det dukade
nyårsbordet Haftsin. Där skall finnas 7 saker som
på persiska börjar på s.
Dessa är:
• Sir – vitlök som symboliserar hälsa
• Sib – röda äpplen som symboliserar glädje och skönhet
• Senjed – en torkad söt frukt som symboliserar tålamod
• Serkeh – vinäger symbolen för åldrande
• Sabzeh – en bricka med grott vete som symbol för god skörd
• Somaq – en krydda som symboliserar soluppgångens färg och att med solen förgås allt ont
• Samanu – söt pudding som symboliserar styrka
Utöver dessa symboler dukar man också med guldmynt (symbol för välstånd), tre stycken
hyacinter (symbol för goda ord, tankar och handlingar), en spegel (symbol för renhet), målade ägg (symbol för födelse och skapande av nytt liv), kakor, nötter, en levande guldfisk, bröd, fårost och grönsaker (symboler för välsignelse) och en diktsamling, av poeten Hafez eller poeten Firdausi, som symboliserar den rika persiska kulturen. Det sägs att precis när det nya året startar, stannar den simmande guldfisken upp och är helt stilla förett kort ögonblick.
En del av detaljerna på det dukade bordet känner vi igen från den kristna påsken såsom gräs och målade ägg.
|
